2

Det har knappt gått två dagar och jag saknar dig redan...

Bussresan hem till slagsta från skolan tar mellan 20 och 30 minuter. På den tiden hinner man tänka otroligt mycket. Idag slog mig tanken hur man verkligen dömer vissa personer helt utefter hur de ser ut, pratar osv. Jag tänka även på hur larvigt irriterad man kan bli på vissa smågrejer, att man ens orkar lägga ner tid på sånna saker. Till exempel förstår jag inte varför jag ständigt ska irritera mig på den där tjejen med den extrem stora cellon som alltid står vid min busshållstplats. Är jag orolig över att jag inte ska få plats på bussen för att hon har en cello med sig? Eller irriterar jag mig på bilden av att Cellon är större än henne (ja, hon är väldigt kort)? Nej jag måste lägga ner med de här grejerna. Hur moget är det egentligen på en skala? Förmodligen finns det nog personer som stör sig på mig också, men bara för det behöver ju inte jag vara lika omogen, så nu är det slut på det här.  (Caroline snart 18 år har tänkt till på riktigt.)

Idag är det teoriplugg, träning och föhoppningsvis solning som gäller. Egenltigen vill jag bara att dagen ska vara över så att jag får krypa ner i sängen, det är ju ändå där jag trivs bäst.


Tycker om dig!

Caroline

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback